Till alla företag och organisationer som funderar på att ta steget in i de sociala mediernas värld:

1. Det handlar inte om teknik och it. Det handlar om kommunikation.
2. Tänk bort traditionella kommunikationsmodeller, envägskommunikation och påflugen reklam.
3. Sociala medier handlar om dialog. På användarnas villkor. Som företag kan man inte längre välja om och när man vill stå i centrum. Användarna styr kommunikationen.
4. Sociala medier är en del av helheten, inte ett separat “projekt” som kan åtskiljas från andra affärs-, kommunikations- och marknadsfunktioner.
5. Aktiviteter i sociala medier handlar i första hand om relationsbyggande, inte om sälj.
6. Gammalt reklamtänk fungerar inte och PR-arbete är inte vad det har varit.
7. Det råder nya förutsättningar för marknadsföring och kommunikation.
8. Sociala medier används med fördel för varumärkesbyggande, även om kampanjer i vissa fall kan slå väl ut.
9. Det viktiga är egentligen inte vilka “kanaler”/medier (Facebook, Twitter osv) man ska använda, utan att få en övergripande förståelse för nya kommunikationsvägar. Kanalerna kommer att skifta, det nya kommunikationssättet att bestå.
10. För att lyckas med aktiviteter i sociala medier krävs tid - och ett bestående och ärligt engagemang.

Ovanstående är ett koncentrat av innehållet i den kommande boken Marknadsföring och kommunikation i sociala medier. Illustration: Reklamtrötthet. Kreafon reklambyrå.

“Tänk om alla företag skulle välja kortsiktig, säljinriktad reklam när det är lågkonjunktur. Och långsiktig, varumärkesbyggande reklam när det är högkonjunktur. De flesta gör just så. Fast de borde göra precis tvärtom.

Det är nu - mitt under brinnande lågkonjunktur - man ska ägna sig åt långsiktig, varumärkesbyggande reklam. Det är nu det finns plats. Det är nu det är billigt. Och det är nu man kan skapa varaktiga förändringar hos kunderna.

En som vet mycket mer om det här är Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm. (…)”

Denna mycket välformulerade text kommer ur Sveriges Annonsörers annonskampanj, annonsen i sin helhet finns här (pdf).

Jag instämmer till fullo, men vill ta ytterligare ett steg, som komplement till traditionell annonsering. Läs citatet ovan en gång till. Fundera sedan på följande:

1. Antag att det är lågkonjunktur
2. Forskning visar på att det i lågkonjunktur är smart att satsa på långsiktigt varumärkesbyggande.
3. Vad som hittills framkommit är att marknadsföring i sociala medier först och främst gör nytta för långsiktigt relationsskapande, inte som kampanjverktyg.

Slutsats: I en lågkonjunktur borde sociala medier fungera utomordentligt bra. Och tänk vilken bra kombination det skulle bli med annonsering i traditionella medier!

Foto: Sveriges Annonsörer

Sociala medier är intressant. De kan vara riktigt bra för marknadsföring, PR och positivt varumärkesbyggande. De kan också fungera åt rakt motsatt håll. I takt med att användningen av sociala medier ökar styr företagen inte längre över kommunikationen i lika stor utsträckning. Sociala medier ger användare och kunder möjlighet att få kommma till tals, till både för- och nackdel för företag.

Låt oss som av en händelse ta Bredbandsbolaget som exempel. Bland de första träffarna på Google finns följande sidor när man söker på Bredbandsbolaget: Bredbandsbolaget - varning för ett kundfientligt företag och Varning för Bredbandsbolaget. Merparten av bloggposterna om Bredbandsbolaget är av negativ karaktär, här är några axplock:

1. “Bredbandsbolaget är kluriga och uppenbarligen jobbiga som faen att ha att göra med. I två månader har de skickat felaktiga fakturor som de sedan lovar att fixa till utan resultat.”
2. “Hemska bredbandsbolaget! Efter att ha kopplat och dolat. Väntat väntat och väntat har det väl kommit fram att det är fel på mitt nya modem som jag fått! Ska ringa dit imorgon, för att det ska felanmälas …”
3. “Är fortfarande utan internet hemma. Förstår inte vad Bredbandsbolaget håller på med. Inget sen i torsdags. Återkommer när det kommer igång.”

Så här låter tongångarna på Twitter just nu:

1. “Bredbandsbolaget var generösa när de bjöd på Spotify (med reklam) men de var inte särskilt generösa när det var avbrott i 2dgr utan besked!!”
2. “Problemet med bredbandsbolaget löst genom att jag fick dem att säga upp avtalet i förtid. Nu gäller det bara att hitta en bättre leverantör.”
3. “I HATE BREDBANDSBOLAGET!”
4. “Bredbandsbolaget FAIL! Varje gång jag ringer ska felet åtgärdas “under kvällen”. Inget händer. Fredag är senaste budet nu. Fantastiskt.”

Hur påverkas vi av dessa dialoger? Har de någon betydelse för företags varumärken, eller kan dessa negativa dialoger slätas över med traditionella och enkelriktade reklamkampanjer? Intressant.

Läs mer: På Intressant kan man läsa om vad som är på tapeten i bloggosfären just nu. Foto: Skärmdump, bloggar.se

Det är starkt att kunna kommunicera så tydligt, utan att ens behöva visa sin logotyp i rutan. Inte många företag eller produkter klarar av det, men här är ett. Lila, gult och lite text, allt som behövs. Genialt enkel tv-reklam.

Ni har väl inte missat de senaste reklamfilmerna?

Foto: Skärmdump Löfbergs Lila

(…) Har någon funderat på huruvida det är vettigt att bilda grupper för att skapa intresse för ett givet varumärke? Har förstått att fenomenet uppträder i olika branscher där man bildar vänföreningar och/eller fan-clubs. Kanske för att matcha en restaurang eller en kommersiell företeelse för vilken man vill skapa intresse i en annorlunda kanal… Men vad händer när man lämnar ut sitt varumärke i en miljö som inte går att “kontrollera”? Risken finns ju att “vännerna” missbrukar varumärket och t.ex. gör inlägg som inte är förenliga med varumärkesstrategin (…)

Det finns många svar och resonemang kring frågorna ovan som kom in bland bloggkommentarerna häromdagen. Här är några tankar.

“Möjligheten till kontroll” är nog en av de största skillnaderna om man jämför gamla och nya medier, eller gammal och ny kommunikation. Den nya kommunikationen är inte ensidig till skillnad från exempelvis en traditionell annons med en sändare(företaget) och mottagare(kund/målgrupp).

I ny kommunikation förvandlas mottagaren i många fall till sändare. Kanske skulle man kunna se den traditionella sändaren (företaget) som en “igångstartare” och de traditionella mottagarna (kund/målgrupp, som nu blir sändare) som “bibehållare av diskussion”, “skapare av dialog” och, förhoppningsvis, “varumärkesbyggare”.

Så, hur ska man då som företag kunna “kontrollera” alla dessa sändare och dialoger? Hur ska man kunna styra dessa nya sändare så att de “följer företagets varumärkesstrategi”? Vad gör man om dialoger går åt “fel håll”?

Att som företag försöka dölja negativ kritik i sociala medier är ingen bra idé, det kan förvärra. Bloggare kan ha en mycket stark spridningskraft som sändare. Som företag bör man istället ha en plan för hur man bemöter negativ kritik, förr eller senare blir det aktuellt.

Som företag kan man inte styra och kontrollera som i ensidiga traditionella medier. På många sätt är det inte längre företaget som väljer sina målgrupper och kunder - det är kunderna som väljer företaget/ varumärket**.

Däremot kan man skapa bra förutsättningar för att “webbdjungeltrumman” ska bli så gynnsam som möjligt, genom att vara ett schysst företag som vårdar sina kunder. Genom agerande visa på att företagsfilosofin är äkta och varumärket genuint.

Är man säker på att man klarar detta, då är jag övertygad om att företaget, och varumärket, har väldigt mycket att vinna på sociala medier som kanal för marknadsföring och pr - Facebook, bloggar och vad det nu kan vara.

* Sociala medier - exempelvis internetforum som Facebook, bloggar, artikelkommentarer med mera. Källa: Wikipedia.

**”Internet har förvandlats till ett digitalt Time Square under en stor reklamtavla där det står “Drop in.” SMO (Social media optimization) handlar om att synas på de hetaste inneställena utan att på något sätt vara påtvingande. Kunden ska komma till dig och be om en autograf, inte tvärtom. Det handlar om att stimulera målgruppen till interaktion och digitalt umgänge på de sociala nätverken, en arena som tillhör både en offentlig och privat sfär.” Källa: Mindpark

Illustration: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå

Fortsättning på gårdagens inlägg om varumärket Hästens och deras ompositioneringsarbete. Jag var inte tillräckligt uppmärksam. I den allra senaste Hästens-kampanjen är det faktiskt inte bara en, utan två, Rut. Den ena av dem är naken och svingar sig i en takkrona, se ovan.

Den svartvita bilden i höger hörn är värd en extra titt. Vad kommuniceras, vad uppfattar mottagaren? Global lyx och premiumvarumärke (dit Hästens strävar med sitt varumärke)? Eller kanske rent av motsatsen, billigt? (Inget vidare för varumärket, i så fall.)

Foto: Skärmdump från hastens.com. Läs mer: Hästens tankar bakom annonskampanjen.

De här bilderna är mycket intressanta av flera olika skäl, men jag vill prata varumärke, varumärkesbyggande och positionering. Ni minns väl Rut (översta bilden till höger)? Året var 1997 och vad jag minns gjorde Hästens reklamkampanj succé. Prisad och omtyckt.

Nu ska Rut bli internationell (nedersta bilden). Bara genom att titta på bilderna kan man tydligt se var Hästen har varit (är?) och vart man vill - från svensk funktionalitet (gamla Rut) till lyx och flärd (nya nakna Rut).

Nu vill Hästens stå för global lyx. Man vill positionera om varumärket, som det heter. Ompositionering är när man går från att vara något, till att bli något annat. Exempelvis som när barnkalasdrycken Festis blev ungdoms- och vuxendryck. Men, kan man verkligen bara bestämma sig för “vad man vill vara”, bara sådär? Javisst. Huruvida man lyckas är däremot en helt annan sak. Det kräver tanke och strategi kombinerat med gediget och långsiktigt varumärkesarbete. Ett ompositioneringsarbete blir dessutom inte lättare av att det ofta finns “trogna fans” som vill att allt ska vara som förut.

Den nya Rut har stött på patrull lite varstans, bland annat hos Svenska reklamförbundet som inte gillar NakenRut. “Suger Hästballe” är ett annat omdöme och andra förstår ingenting. I Resumé förklarar man varför reklam då och då är sexistisk och konstaterar att: “I annonsen ser man en naken kvinna sväva över sängen. I bästa fall ser man en ängel. I sämsta fall ser man en runkbild”.

Vad som är “bäst” och “sämst” är egentligen svårt att uttala sig om, det beror ju på vem som tycker. Huvudsaken för Hästens borde vara att man kommunicerar “lyxig dröm” och att det säljs fler sängar. Om det beror på änglar eller något annat borde vara sekundärt, åtminstone för Hästens.

Om tillräckligt många i den tänkta målgruppen stör sig på nya nakna Rut har man naturligtvis gjort sig själv en otjänst, men Hästens själva är övertygade om att ompositioneringen kommer att lyckas och menar att en naken kvinna är bästa lösningen för att illustrera drömmen. “Vi har gjort tester innan och vet att kampanjen kommer att lyckas internationellt”.

Själv säger jag just ingenting, mer än att jag kommer att följa ompositioneringen och resultatet av varumärkesarbetet med stort intresse.

Vad tycker ni om gamla och nya Rut?

Foto: Gamla Rut: Reklamfilm 1997, YouTube. Nya Rut: Skärmdump från Resumé.

Att ett varumärke och en logotyp inte är samma sak har vi redan konstaterat. Likaså att det finns många förvirringar och missförstånd kring varumärkesbyggande. Men vad är då ett varumärke? Och hur bygger man starka varumärken? Den här presentationen klargör det mesta. Om man orkar sig igenom den vill säga…

Ett nytt ord har gjort entré - mikroblogg. Här är en introduktion för dig som undrar vad det handlar om.

Vad är en mikroblogg?
En blandning mellan blogg och sms, ett enkelt sätt att kommunicera med omvärlden och kortfattat (140 tecken) berätta vad man sysslar med för tillfället. Man kan också hålla koll på vad andra gör och diskutera med dem.

Vad är skillnaden mellan blogg och mikroblogg?
En mikroblogg är mer kortfattad och snabbare - “mer prat än publicering.”

Vad är det bra för?
Dialog med omvärlden! Företag kan använda mikrobloggen för exempelvis:
- kundsupport
- service
- annan dialog med användare, kunder och blivande sådana.

Rätt använd kan mikrobloggen göra stor nytta för varumärket, företagets marknadsföring och vara ett mycket effektivt PR-verktyg. Mikrobloggen kan även användas för intern kommunikation för att skapa lojalitet och tillhörighet. Mikrobloggar kan också vara snabba nyhetsförmedlare av specifika ämnen.

Hur gör man?
Verktyg för att mikroblogga är exempelvis:
- Jaiku
- Twitter (Guide till Twitter. Verktyg och tips.)
- Bloggy.se (Nylanserad svensk tjänst. Guide till Bloggy.)

Vem mikrobloggar?
- Svenska företag och organisationer
- Logica
- 10 Downing Street
- Diverse företag och organisationer
- Några av världens största företag
- Ni?

Varför mikroblogga på ert företag?
- Ni vill ha en dialog med kunder och användare
- Ni vill bygga ert varumärke
- Ni vill ge omvärlden snabb information
- Tiden räcker inte till att driva en “riktig” blogg
- Bättre internkommunikation

Läs mer: Intressant.se om Twitter och mikroblogg och mikrobloggar. Knuff.se om mikroblogg och mikrobloggande. Bloggar.se om mikroblogg och mikrobloggande. DN:s guide om att mikroblogga. Bonus: artikel i Medievärlden Nu vinner mikrobloggarna över mediehusen. Uppdaterat 21/1: Här är ytterligare en guide - Mikroblogg för dummies

Vill du veta ännu mer om hur ert företag kan dra nytta av mikrobloggen som kommunikationsvertyg? Slå en signal till Kreafon på 031-708 99 25.
Foto: Bildarkiv, Kreafon reklambyrå.

Jul och mellandagar är de blaffiga rea-stjärnornas tid. Kom och köp! Billigt! Passa på! I år spår man dessutom att mellandagsrean kommer att börja tidigare än vanligt.

Tål varumärken vilken hantering som helst innan de blir urholkade? Går det inte att göra julkampanjer och samtidigt bygga sitt varumärke? Dagens Media har en läsvärd reflektion kring julreklam och varumärkesbyggande (eller avsaknaden av sådant).

Foto: Lena Carlsson, Kreafon reklambyrå